Hållbarometern
Det finns en stor skillnad mellan kommuner i vilken grad skyddsbehövande och deras anhöriga kommer i arbete. I denna indikator ingår personer som sökt asyl och fått uppehållstillstånd, deras anhöriga samt kvotflyktingar. Personerna kan ha bott i Sverige både kortare och längre tid.
Förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga
Mål 10 Minskad ojämlikhet
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Riket |
2014 |
53,7 |
|
1 |
Riket |
2015 |
53,7 |
|
2 |
Riket |
2016 |
54,3 |
|
3 |
Riket |
2017 |
55,2 |
|
4 |
Riket |
2018 |
58,0 |
|
5 |
Riket |
2019 |
59,7 |
|
6 |
Riket |
2020 |
59,6 |
|
7 |
Riket |
2021 |
63,7 |
|
8 |
Riket |
2022 |
67,7 |
|
9 |
Riket |
2023 |
68,7 |
Datakälla: STATIV från SCB
Kommentar
Nuläge i Strängnäs
69 procent av skyddsbehövande och anhöriga i Strängnäs kommun har kommit i arbete. Det är i linje med statistiken för hela Sverige och genomsnittet för kommunerna i Södermanlands län. Andelen minskade mellan 2019 och 2020 men har ökat igen efter det och ligger nu på den högsta nivån sedan mätningarna startade.
Om statistiken
Med skyddsbehövande och deras anhöriga avses personer som sökt asyl och fått uppehållstillstånd, deras anhöriga samt kvotflyktingar. Personerna kan ha bott i Sverige både kortare och längre tid. Kvalitetssäkrad data om målgruppen finns från 90-talet och framåt.