Hållbarometern
Folkmängden i våra kommuner dras alltmer isär. Hur befolkningen har rört sig mellan våra svenska kommuner har berott på hur vi har valt att bo, hur samhällsstrukturen har förändrats och hur urbaniseringen en gång lockade många från landsbygden till storstäderna. För några av landets kommuner har också industriomvandlingen gett tydliga avtryck på folkmängden. Pendlingskommuner har klättrat mest vilket dels beror på den förändrade arbetsmarknaden, dels på tillgången på bostäder.
Förändring i antal invånare
Mål 11 Hållbara städer och samhällen
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
| 0 | Riket | 2010 | 4,1 |
| 1 | Riket | 2011 | 4,1 |
| 2 | Riket | 2012 | 4,1 |
| 3 | Riket | 2013 | 4,2 |
| 4 | Riket | 2014 | 4,4 |
| 5 | Riket | 2015 | 4,6 |
| 6 | Riket | 2016 | 5,4 |
| 7 | Riket | 2017 | 5,9 |
| 8 | Riket | 2018 | 6,1 |
| 9 | Riket | 2019 | 6,0 |
| 10 | Riket | 2020 | 5,4 |
| 11 | Riket | 2021 | 4,6 |
| 12 | Riket | 2022 | 4,0 |
| 13 | Riket | 2023 | 3,1 |
| 14 | Riket | 2024 | 2,5 |
| 15 | Riket | 2025 | 2,2 |
Datakälla: SCB
Kommentar
Nuläge i Strängnäs
Befolkningen i Strängnäs kommun har ökat kontinuerligt sedan 1998, även om ökningstakten varierat över åren. Från år 2017 såg vi en ökad ökningstakt i Strängnäs, som vände 2021 och sedan dess har ökningstakten minskat. Befolkningen antas fortsätta växa de kommande 10 åren, även om ökningstakten minskar.
Om statistiken
Indikatorn är uträknad som antal invånare totalt 31/12 år T minus antal invånare totalt 31/12 år T-5, dividerat med antal invånare totalt år T-5. Multipliceras med 100 för procent.