Hållbarometern
Det första steget i avfallstrappan är att minimera mängden avfall. Det handlar om att skapa så lite avfall som möjligt, vilket kräver minskad konsumtion och mer resurssnål produktion.
Insamlat kommunalt avfall
Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (kg/person) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Mat- och restavfall |
2012 |
240 |
|
1 |
Mat- och restavfall |
2013 |
240 |
|
2 |
Mat- och restavfall |
2014 |
236 |
|
3 |
Mat- och restavfall |
2015 |
244 |
|
4 |
Mat- och restavfall |
2016 |
215 |
|
5 |
Mat- och restavfall |
2017 |
191 |
|
6 |
Mat- och restavfall |
2018 |
189 |
|
7 |
Mat- och restavfall |
2019 |
180 |
|
8 |
Mat- och restavfall |
2020 |
183 |
|
9 |
Mat- och restavfall |
2021 |
180 |
|
10 |
Mat- och restavfall |
2022 |
179 |
Datakälla: Avfall Sverige
Kommentar
Nuläge i Strängnäs
Sedan 2012 har mängden avfall (mätt i vikt per invånare) varierat mycket i kommunen. En stor del av avfallet i Strängnäs kommun är grovavfall, men det är även mycket mat- och restavfall som samlas in i kommunen. Avfall Sverige har satt upp hållbarhetsklassificeringar för mängd kommunalt avfall exklusive trädgårdsavfall, vilket för Strängnäs år 2022 var 484 kg per invånare. Det klassas som God hållbarhet enligt hållbarhetsvärderingen.
Om statistiken
I hushållsavfall ingår mat- och restavfall, grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall, jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger, samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (förpackningar, tidningar, elavfall, batterier etcetera). Från år 2015 separerades mat- och restavfall i statistiken.