Hållbarometern
Självskattat allmänt hälsotillstånd visar hur människor uppfattar sin egen hälsa, och är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess förutsättningar. Måttet har även visats kunna förutsäga en persons framtida hälsa.
Bra hälsotillstånd
Mål 3 Hälsa och välbefinnande
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Riket |
2010 |
71 |
|
1 |
Riket |
2012 |
72 |
|
2 |
Riket |
2013 |
72 |
|
3 |
Riket |
2014 |
73 |
|
4 |
Riket |
2015 |
73 |
|
5 |
Riket |
2020 |
72 |
|
6 |
Riket |
2021 |
73 |
|
7 |
Riket |
2022 |
73 |
|
8 |
Riket |
2024 |
71 |
Datakälla: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor samt Liv och Hälsa
Kommentar
Nuläge i Strängnäs
I Strängnäs har andelen som själva tycker att det har ett bra hälsotillstånd minskat de senaste åren. Minskningen är dock så liten så den kan bero på slumpen eller mätfel. Tittar vi över längre tid är det på liknande nivå som år 2010. Utifrån undersökningen Liv och hälsa kan vi se att skillnaden mellan könen har ökat i Strängnäs mellan 2012 och 2022; kvinnorna anger i lägre grad att de har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd. Liknande tendens finns i Sörmland som helhet. På länsnivå ser vi också att den självskattade hälsan är högre hos personer med eftergymnasial utbildning än de utan (undersökningen Liv och hälsa)
Om statistiken
Andel som svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?" Två olika undersökningar med jämförbara resultat är inkluderade i statistiken, Liv & Hälsa från CDUST-regionen (Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro) och den nationella enkäten Hälsa på lika villkor. Man ska vara lite försiktig med att tolka de kommunala resultaten från enkäter som främst sammanställs för nationell nivå då antalet svarande kan vara väldigt lågt på kommunal nivå. Vissa skillnader mellan olika år kan också bero på att data är hämtat från olika enkäter.