Hållbarometern
Medellivslängden används ofta som ett sammanfattande nyckeltal för hälsoläget i befolkningen, och är ett vardagligt uttryck för den fullständiga benämningen återstående förväntad medellivslängd. I Sverige har männens livslängd ökat mer än kvinnornas sedan slutet av 1970-talet.
Medellivslängd kvinnor
Mål 3 Hälsa och välbefinnande
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (år) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Riket |
2015 |
83,8 |
|
1 |
Riket |
2016 |
83,9 |
|
2 |
Riket |
2017 |
84,0 |
|
3 |
Riket |
2018 |
84,1 |
|
4 |
Riket |
2019 |
84,2 |
|
5 |
Riket |
2020 |
84,3 |
|
6 |
Riket |
2021 |
84,4 |
|
7 |
Riket |
2022 |
84,6 |
|
8 |
Riket |
2023 |
84,7 |
Datakälla: SCB
Kommentar
Nuläge i Strängnäs
Medellivslängden för kvinnor har precis som landet i övrigt en positiv utveckling de senaste 24 åren. Kvinnor lever i genomsnitt längre än män. På nationell nivå har medellivslängden ökat för alla utbildningsgrupper mellan 2006 och 2022 förutom för kvinnor med endast förgymnasial utbildning där medellivslängden har minskat något.
Om statistiken
Medellivslängden i ett geografiskt område utvecklas på mycket lång sikt, och redovisas som rullande femårs-medelvärden för den vid födelsen förväntade återstående medellivslängden. Särskilt för mindre kommuner är det viktigt att studera utvecklingen över några år, eftersom det finns en viss osäkerhet i värdena för enskilda år.