Medellivslängd är ett vardagligt uttryck för indikatorn vars fullständiga benämning är återstående förväntad medellivslängd. I Sverige har männens livslängd ökat mer än kvinnornas sedan slutet av 1970-talet. Målet är att till 2030 minska det antal människor som dör i förtid genom förebyggande insatser och behandling.
Indikatorn mäter överlevnaden för män i alla åldrar under ett speciellt år eller en period.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (år) |
|---|---|---|---|
| 0 | Riket | 2015 | 80,1 |
| 1 | Riket | 2016 | 80,2 |
| 2 | Riket | 2017 | 80,4 |
| 3 | Riket | 2018 | 80,6 |
| 4 | Riket | 2019 | 80,8 |
| 5 | Riket | 2020 | 80,8 |
| 6 | Riket | 2021 | 80,9 |
| 7 | Riket | 2022 | 81,0 |
| 8 | Riket | 2023 | 81,2 |
| 9 | Riket | 2024 | 81,4 |
| 10 | Riket | 2025 | 81,8 |
Medellivslängd för män i Strängnäs har precis som i riket fortsatt att öka. Strängnäs har ungefär samma medellivslängd för män som hela landet och det är inte lika stor skillnad mellan Strängnäs och jämförbara kommuner som för kvinnorna. Män lever i genomsnitt kortare tid än kvinnor. På nationell nivå kan man se att ojämlikheten i medellivslängd utifrån utbildningsnivå har ökat mellan 2012 och 2024 eftersom de med högre utbildning ökar mer än de med lägre utbildning.
Medellivslängden i ett geografiskt område utvecklas på mycket lång sikt, och redovisas som rullande femårs-medelvärden för den vid födelsen förväntade återstående medellivslängden. Särskilt för mindre kommuner är det viktigt att studera utvecklingen över några år, eftersom det finns en viss osäkerhet i värdena för enskilda år.
Hållbarometern