Hållbarometern
Vårt rörelsemönster har förändrats på grund av den digitala utvecklingen och övergången till mer sittande under arbetstid och fritid. Stillasittande ökar risken för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och flera vanliga cancerformer. Det gör stillasittande till ett av våra stora folkhälsoproblem. Lång-varigt stillasittande kan även leda till belastningsbesvär i nacke och axlar. Stillasittandet är inte motsatsen till fysisk aktivitet om minst 150 minuter per vecka utan man kan ha hög grad av stillasittande även om man exempelvis tränar eller idrottar tre gånger per vecka. Däremot kan träning, liksom vardagsmotion och korta pauser, motverka riskerna med stillasittandet.
Stillasittande vuxna
Mål 3 Hälsa och välbefinnande
Andel invånare 16-84 år som är stillasittande mer än 7 timmar per dag
Datakälla: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV)
Trend:
Utvecklingen går åt fel håll sedan 2021Senaste värdet:
52 % (2024)
Utgångsvärde:
48 % (2021)
Kommentar
Nuläge i Strängnäs
Utifrån undersökningen Liv och hälsa 2022 ser vi på länsnivå att stillasittandet är högst i åldersgruppen 18-29 år, både för kvinnor och män. Generellt i Sverige är det de med eftergymnasial utbildning som är mest stillasittande vilket även gäller för Sörmland. Den ökning som ses för Strängnäs 2024 är dock så liten att den kan bero på slumpen eller mätfel.
Om statistiken
Hämtat från den nationella folkhälsoenkäten och visar andel som på frågan "Hur mycket av den vakna tiden sitter du ner per dag?" har angivit alternativet "sju timmar eller mer per dag" .