Hållbarometern
Vårt rörelsemönster har förändrats på grund av den digitala utvecklingen och övergången till mer sittande under arbetstid och fritid. Stillasittande ökar risken för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och flera vanliga cancerformer. Det gör stillastillasittande till ett av våra stora folkhälsoproblem. Långvarigt stillasittande kan även leda till belastningsbesvär i nacke och axlar. Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen av stillasittande genom enkäten Hälsa på lika villkor.
Stillasittande vuxna
Mål 3 Hälsa och välbefinnande
| Rad-id | Geografiskt område | Senaste värdet (%) | Datum |
|---|---|---|---|
|
0 |
50 |
2022 |
|
|
1 |
49 |
2022 |
|
|
2 |
47 |
2022 |
|
|
3 |
43 |
2022 |
Datakälla: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV)
Kommentar
Nuläge i Strängnäs
Stillasittandet är i Strängnäs, precis som för riket i stort, högre för män än för kvinnor. Generellt i Sverige är det de med eftergymnasial utbildning som är mest stillasittande vilket även gäller för Sörmland. Det ökade stillasittandet hänger ihop med den digitala utvecklingen och vi är idag mer stillasittande både på arbetet och på fritiden. En utmaning är även ökningen av distansarbete som började i samband med pandemin och som kan påverka mängden stillasittande.
Stillasittandet är inte motsatsen till fysisk aktivitet om minst 150 minuter per vecka utan man kan ha hög grad av stillasittande även om man exempelvis tränar eller idrottar tre gånger per vecka. Vardagsmotion och korta pauser är viktig för att motverka stillasittande. Våra fysiska miljöer, både utomhus och inomhus behöver formas för att ge bra förutsättningar för rörelse.
Om statistiken
Indikatorn visar antal som på frågan "Hur mycket av den vakna tiden sitter du ner per dag?" har angivit alternativet "7 timmar eller mer per dag" dividerat med totalt antal som besvarat frågan.