Gå direkt till sidans innehåll

Utsläpp av kväveoxider totalt

Indikator SE. 20.2. 1

NOx är samlingsnamn för luftföroreningar i form av kväveoxid och kvävedioxid. Utsläpp av NOx uppstår vid förbränning i höga temperaturer och är starkt kopplat till användningen av motordrivna fordon såsom bilar, sjöfart och arbetsmaskiner men uppstår exempelvis också vid energiproduktion.

Biltrafiken är den största källan i de flesta tätorter. Kväveoxider är giftiga och bidrar till ozonbildning samt organiska föroreningar som leder till övergödning och försurning av skog, mark och vatten. De har även negativ påverkan på våra andningsorgan.

Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx) totalt

Rad-id Mätområde Datum Värde (ton)
0 Totalt 1990 1157
1 Totalt 2000 980
2 Totalt 2005 861
3 Totalt 2010 732
4 Totalt 2015 688
5 Totalt 2016 701
6 Totalt 2017 708
7 Totalt 2018 692
8 Totalt 2019 648
9 Totalt 2020 500
10 Totalt 2021 493
11 Totalt 2022 526
12 Totalt 2023 520
13 Industri 1990 11
14 Industri 2000 29
15 Industri 2005 28
16 Industri 2010 15
17 Industri 2015 12
18 Industri 2016 10
19 Industri 2017 12
20 Industri 2018 17
21 Industri 2019 19
22 Industri 2020 17
23 Industri 2021 19
24 Industri 2022 21
25 Industri 2023 22
26 Transporter 1990 851
27 Transporter 2000 646
28 Transporter 2005 537
29 Transporter 2010 434
30 Transporter 2015 379
31 Transporter 2016 371
32 Transporter 2017 352
33 Transporter 2018 338
34 Transporter 2019 300
35 Transporter 2020 258
36 Transporter 2021 242
37 Transporter 2022 229
38 Transporter 2023 212
39 Arbetsmaskiner 1990 86
40 Arbetsmaskiner 2000 77
41 Arbetsmaskiner 2005 61
42 Arbetsmaskiner 2010 47
43 Arbetsmaskiner 2015 40
44 Arbetsmaskiner 2016 39
45 Arbetsmaskiner 2017 40
46 Arbetsmaskiner 2018 36
47 Arbetsmaskiner 2019 34
48 Arbetsmaskiner 2020 34
49 Arbetsmaskiner 2021 31
50 Arbetsmaskiner 2022 33
51 Arbetsmaskiner 2023 28
52 Jordbruk 1990 73
53 Jordbruk 2000 61
54 Jordbruk 2005 45
55 Jordbruk 2010 48
56 Jordbruk 2015 56
57 Jordbruk 2016 55
58 Jordbruk 2017 59
59 Jordbruk 2018 51
60 Jordbruk 2019 51
61 Jordbruk 2020 59
62 Jordbruk 2021 60
63 Jordbruk 2022 58
64 Jordbruk 2023 58
65 Egen uppvärmning 1990 52
66 Egen uppvärmning 2000 28
67 Egen uppvärmning 2005 21
68 Egen uppvärmning 2010 18
69 Egen uppvärmning 2015 15
70 Egen uppvärmning 2016 15
71 Egen uppvärmning 2017 15
72 Egen uppvärmning 2018 14
73 Egen uppvärmning 2019 13
74 Egen uppvärmning 2020 13
75 Egen uppvärmning 2021 13
76 Egen uppvärmning 2022 13
77 Egen uppvärmning 2023 13
78 El och fjärrvärme 1990 0
79 El och fjärrvärme 2000 0
80 El och fjärrvärme 2005 22
81 El och fjärrvärme 2010 58
82 El och fjärrvärme 2015 49
83 El och fjärrvärme 2016 50
84 El och fjärrvärme 2017 51
85 El och fjärrvärme 2018 48
86 El och fjärrvärme 2019 49
87 El och fjärrvärme 2020 49
88 El och fjärrvärme 2021 54
89 El och fjärrvärme 2022 49
90 El och fjärrvärme 2023 51
91 Utrikes transporter 1990 85
92 Utrikes transporter 2000 139
93 Utrikes transporter 2005 145
94 Utrikes transporter 2010 112
95 Utrikes transporter 2015 137
96 Utrikes transporter 2016 161
97 Utrikes transporter 2017 179
98 Utrikes transporter 2018 189
99 Utrikes transporter 2019 181
100 Utrikes transporter 2020 71
101 Utrikes transporter 2021 75
102 Utrikes transporter 2022 125
103 Utrikes transporter 2023 135
104 Produktanvändning 1990 0
105 Produktanvändning 2000 0
106 Produktanvändning 2005 0
107 Produktanvändning 2010 0
108 Produktanvändning 2015 0
109 Produktanvändning 2016 0
110 Produktanvändning 2017 0
111 Produktanvändning 2018 0
112 Produktanvändning 2019 0
113 Produktanvändning 2020 0
114 Produktanvändning 2021 0
115 Produktanvändning 2022 0
116 Produktanvändning 2023 0
117 Avfall och avlopp 1990 0
118 Avfall och avlopp 2000 0
119 Avfall och avlopp 2005 0
120 Avfall och avlopp 2010 0
121 Avfall och avlopp 2015 0
122 Avfall och avlopp 2016 0
123 Avfall och avlopp 2017 0
124 Avfall och avlopp 2018 0
125 Avfall och avlopp 2019 0
126 Avfall och avlopp 2020 0
127 Avfall och avlopp 2021 0
128 Avfall och avlopp 2022 0
129 Avfall och avlopp 2023 0
Datakälla: Nationella emissionsdatabasen

Kommentar

Nuläge i Strängnäs

Utsläppen till luft av kväveoxider i Strängnäs år 2023 omfattade totalt cirka 520 ton, en minskning om 6 ton från året innan. Den historiska trenden är ändå att utsläppen minskar, och följer i stort utvecklingen för hela Sverige.

Den största utsläppskällan till kväveoxider i Strängnäs år 2023 utgörs av transporter, inriker och utrikes, vilka tillsammans står för cirka 347 ton (detta motsvarar två tredjedelar av utsläppen i Strängnäs). Övriga utsläppskällor är utsläpp från jordbruk 58 ton (11 procent), el och fjärrvärme 51 ton (10 procent), arbetsmaskiner 28 ton, industri 22 ton, egen uppvärmning 13 ton, utsläppen från avfall och produktanvändning inklusive lösningsmedel utgör endast en försumbar mängd.

Förändringarna i kommunen visar att utsläppen

  • Ökat det senaste året för sektorerna; industri från 21 till 22 ton, el- och fjärrvärme från 49 till 51 ton, utrikes transporter från 125 till 135 ton.
  • Minskat det senaste året för sektorerna; transporter från 229 till 212 ton, arbetsmaskiner från 33 till 28 ton.
  • I stort oförändrat det senaste året för sektorerna; jordbruk, egen uppvärmning, avfall, produktanvändning inklusive lösningsmedel.

Sammantaget innebär detta att resultatet för Strängnäs år 2023 i huvudsak bygger på minskade utsläpp av kväveoxider i huvudsak från transporter. Ökade utsläpp har uppmätts i huvudsak från utrikes transporter.

Om statistiken

Indikatorn visar totala emissioner av kväveoxider (NOx) avseende utsläppet från samtliga sektorer inom det geografiska området.

Uppdaterad: 2025-09-04